Min start på sommarlovet..

Hej på er mina få men trogna läsare. Som ni kanske vet tillbringade jag mina första två veckor av sommarlovet i Tanzania på Zanzibar. Där hade vi det fullkomligt toppen och det gick ingen nöd på oss alls. Jag har inte haft tid att blogga här på ett tag och allt gick bara så otroligt fort på slutet av min Kenya-tid. Det känns som att det var igår som jag vinkade av mina vänner på parkeringen på SSN och sov över hos Sarah i väntan på att min familj skulle landa i Nairobi den 2 juni. Nu har jag hunnit med att visa familjen mitt hem i Nairobi och vi har strosat omkring på gatorna där och vi har besökt barnhemmet där vi förövrigt också lämnade hela två resväskor med kläder, skor och gosedjur. De blev väldigt glada och tacksamma! 
 
Zanzibar, Tanzania. Det var ju en guldkant på året som jag haft. Ett avslut så vackert som paradiset själv och med min bror, kusin, mormor och mamma blev det hela bara för fantastiskt. Vi bodde på en resort som låg precis vid den Indiska oceanen och var dag när man kom ut från huset vi bodde i möttes man av en varm, fuktig vägg som gjorde en svettig med ens. Luftfuktigheten var verkligen som att gå in i en bastu, tur att det fanns en bra AC på rummen.
 
Dagarna var lata och startade alltid med en god frukostbuffé. Mätta och belåtna intog vi alltid solstolsläge och där låg vi hela dagarna. Gymmet var inte något vi hängde vid hela tiden men det blev något besök av mig och några fler av David. Strandpromenader, snäckletande och dopp i vågorna var också något som förgyllde våra dagar. En dag åkte vi in till en by för att köpa lite snacks och billig dricka. Annars hängde vi på resorten mestadels och spelade mycket kortspel och läste böcker om vartannat. Jag hade en helt otrolig start på mitt sommarlov helt enkelt och vi alla bara kopplade av och laddade batterierna inför, ja, att komma hem till det riktiga livet i Sverige igen med jobb och vardagsfix. 
 
Nu är Kenya bara ett minne blott, det är över. Men vad som inte är över är mina lärdomar, upplevelser och vänner. Jag kommer aldrig att glömma mitt andra år på gymnasiet, aldrig. Och jag kommer heller inte kunna förklara exakt vad jag har gjort eller vad jag tycker var det roligaste under året. Allt har varit så olika, jag har sett så mycket i Kenya som jag inte på en hel livstid trodde jag skulle få se. Jag vill tillbaka, inte nu, men snart. Jag vill tillbaka till exakt samma internat med exakt samma människor. Men nu är mycket på internatet rivet och det var inte något jag ville se... Mina resväskor var kvar på skolan för att jag bara fick ta med en väska till Zanzibar. När vi hämtade dem dagen innan det var dags att åka tillbaka till Sverige igen efter Zanzibar, var skolan helt uppochned. Köket var utrivet, kakelplattor och utrivet golv låg överallt ute i korridorerna för att de bytte golv i alla rum. Stolar, bord och skrivbord var utkastade och rummen var HELT tomma och förstörda.. Jag trodde knappt mina ögon och ville bara springa därifrån, men blev dock lite nyfiken på hur mitt och Ronjas rum såg ut nu. Om mitt lejon fått vara kvar på väggen? Är vårt golv också utrivet som alla andras? Men jag gick aldrig dit. Jag vill minnas mitt och Ronjas rum såsom det såg ut. Inte som ett rum vars väggar och möbler är utrivna och där det vankas nya människor...
 
Nu har jag kommit hem. Jag har ätit svensk mat och jag har träffat några få kompisar men inte alls många. Än. Men det kommer snart, jag har planerade träffar med de flesta redan vilket känns bra! Jag har ju fått ett jobb också. Min första dag var i torsdags och det gick suveränt. Jag arbetar på ett äldreboende i Bålsta som heter Solängen. När jag kom hem ifrån jobbet i torsdags hade jag 39 graders feber och mådde verkligen dåligt. Nu har febern äntligen gått ned och jag mår lite bättre, men följde ändå inte med till släkten för att fira min kusin som fyller 13 år. Tråkigt, men jag har inte alls varit bra de senaste dagarna. 
 
Publicerat i Allmänt