jennyskenya.blogg.se

En värmande sol skiner utanför mitt fönster med svarta galler och medan kolibrin utanför pickar och letar efter något gott på väggen mittemot mitt rum sitter jag och lyssnar på min gamla spotifylista som jag spelade konstant innan jag for till Afrika. Taggande musik som gjorde mig glad av tanken på att jag snart skulle ut på mitt kenyaäventyr. Att det nu går mot sitt slut och att jag om bara 19 dagar får krama om min storebror, min mamma, min mormor och min kusin, det är helt magiskt. Jag vill inget hellre än att ha en vanlig konversation med min familj och ha det där enkla vardagslivet. Mitt äventyr, detta äventyr har varat i snart 10 månader och jag är så nöjd, så stolt över mig själv. Det finns inga ord som kan beskriva hur jag känner mig just nu. 

"Ditt äventyr här på SSN har du ju gjort nu, det väntar nya äventyr och upplevelser på dig där ute i världen! Hade du kommit hit nästa år igen skulle du inte komma till ett nytt äventyr, du har redan gjort detta. Nu ska du uppleva en massa nytt! Och oroa dig inte. Minnen och människorna finns alltid kvar." 

Ungefär så sa min boardingmentor till mig igår efter han frågat hur jag mår, och efter jag svarat att det är svårt att svara på... Det är svårt för att det är sådana kontraster. Jag levde ett liv i Sverige, ett vanligt liv, mitt gamla liv. Jag kom till Kenya och var här ett år. Skapade mig en ny världsbild, en ny Jenny kom till och mitt gamla liv sopades under mattan, glömdes bort lite. Jag är fortfarande här i Afrika och jag undrar; hur kommer det att kännas att komma från mitt nya liv, tillbaka till det gamla livet, till det vanliga livet? En del säger att det kommer att kännas bra under sommarlovet, men sedan i augusti när skolan och det gamla livet drar igång igen på riktigt kommer det att kännas extra jobbigt och saknaden till Kenya kommer vara extra stor. Jag vet att saknaden till detta kommer att finnas i mitt hjärta hela tiden, men jag vet också att jag har fått en hel drös med nya, fina vänner som jag kommer att kunna hålla kontakten med och hälsa på. Det är ett nytt äventyr i sig. Åka till Skåne, Göteborg, Dalarna eller Småland, eller bara en för mig så kort tur som till Stockholm; för att ses igen.