Gymmat!

Precis kommit tillbaka från gymmet där jag sprang på löpbandet i 15 minuter och sedan tränade ben, mage och armar. Kul att blanda kondition och styrka sådär, endorfinerna flödar såhär i efterhand och jag känner mig glad och frisk! Det är alltid lika roligt att vara på gymmet, jag trivs verkligen och känner mig otroligt grym bara! En boost i rätt riktning som får mig att bli stark och tänka att "Jag kan om jag vill, och jag ska." 

En ska vara nöjd med sin kropp. Jag ska vara det framöver och hela resten av mitt liv. Är jag inte det, då ska jag göra något åt det. Jag vill vara nöjd med den jag är och mitt utseende. Alla är vackra och grymma som de är, ingen är perfekt. Det jag vill med min träning är att perfekt, inte se perfekt ut. Jag vill vara hälsosam och det vore kul om andra också tränade för den sakens skull och inte endast tänkte på vad andra kommer att tycka. Självklart är bonusen som tillkommer när en tränar att en blir tightare, men jag tycker inte att det ska behöva vara en sådan hets över att "tränatränaträna inför sommaren" och sedan i september månad när den varma solen börjar försvinna så kan de "andas ut igen", lägga benen på soffbordet och äta chips och dricka palmolja varje dag. Överdrift åsido, men ni förstår förhoppningsvis hur jag menar, haha.
 
Ikväll ska jag troligtvis ut och shakea lite rumpa på dansgolvet. Är ganska, väldigt taggad faktiskt!
Fet känsla att vara ute med så många vänner i Nairobi, ni borde prova någon gång. 
 
Nu ska jag borsta mitt nyduschade hår, dra på mig en skön klänning och plugga matte och även ett roligt ämne, Idrott, som jag har prov i styrka och rörlighet på måndag! Sedan är det bara att sminka till sig och dra ut och göra Nairobi oroligt. Tjoho

Ja, jag är desperat...

Till min bakmamma där hemma, här får du lite inspiration. Bilderna är hittade på weheartit.com och jag kan inte sluta spara bilder på goda bakverk som jag bara vill prova att baka nununu! Får bli till sommaren.. Puss, Jenny


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Morgonkaffe & morgonfilosofi...

Jag sov bredvid pappa halva natten tills jag beslutade mig för att återigen lägga mig på madrassen på golvet för att ge honom mer plats i den smala sängen. Pappas värme och lukt, hans andetag och snälla röst.. gud vad jag redan saknar honom. När hans alarm väckte mig imorse och han satte sig upp och började fixa i ordning för att gå till taxin ville jag bara fortsätta sova och inte tänka på att han skulle åka, men jag var med honom och fixade iallafall. Jag kramade honom hejdå och han gav mig ett av sina pepptalks om skola och vänner, om livet. Han sa att det inte är långt kvar nu och att jag kan klara vad jag vill.
 
Det har redan gått över en vecka i mars nu och innan vi hinner blinka så är det luringdagen den första april och sedan är det påsklov och Uganda, Rwanda. Min 18årsdag närmar sig även den med stora steg och jag är så taggad över min födelsedag detta år! En fyller ju bara 18 år en gång och det får jag fira i Kenya med mina fina vänner här. Det får jag fira i Kenya på klubben här med de människor som fyller mig med lycka, dag som natt.
 
Jag gick ut och hämtade kokande vatten i vattensuspensen utanför korridoren precis. Fyllde termosen med vattnet och rörde i lite av det pulverkaffe som pappa lämnade till mig. Har på låten "All we are" av State of Drama medan jag börjat städa på Majkens rum eftersom jag och pappa bott här inne. Tänkte dammsuga och göra fint i majkisens rum också, since hon har varit hemma i Sverige den sjuklingen..
 
Det där jag skrev om skolan igår, det var väl lite att ta i. Jag tycker inte att det är jobbigt egentligen, det är bara min gnälliga del av mig som inte orkar mer, men min envisa jävlaranamma-sida har aldrig varit starkare! Jag har fått ha min pappa i Kenya med mig, jag har världens bästa föräldrar och mina bröder är guldklimparna själva. Jag kunde inte ha det bättre helt enkelt. So what om jag inte klarar av skolan, so what om jag hamnar i trubbel och so what om jag inte klarar av att prestera på topp hela tiden. Jag överlever. En lever bara en gång och en kan inte deppa ihop över betyg och prestationer i skolan, det håller inte. Det finns alltid andra som vill trycka ner en, som vill se en vissna ihop och misslyckas. Därför ska en gå rak i ryggen och inte visa sig svag. Bryt ihop, gråt, var arg, var så sjukt ledsen; men akta dig för att visa det för fel personer. Känslor måste ut, inte stängas inne, men att låta din irritation gå ut över din vardag är inte ett sätt att bli starkare, det blir snarare motsatt effekt då andra trivs med att se dig svag.
 
Det är mycket en inte vet om livet, det är mycket en inte vet om de människor en omringas av. Omedvetenheten; det är den som gör det. Om du istället vet om att du kan bli sårad, att du kan bli ledsen och besviken, då blir livet enklare. Allt är faktiskt inte en dans på rosor hela tiden, men jag säger som någon en gång i tiden sade; "Det är inte den som av andra tros vara lycklig som är det, utan den som själv tror sig vara det."
Jag är lycklig inombords och jag tror att ni som läser min blogg också tror att jag är lycklig! Jag vill och försöker sprida positivitet i mina texter, men ibland tar andra känslor över som jag egentligen bara tänker på i dåläget. Det är då en ska tänka på allt det en har i livet och inte det som en inte har. Good will Come anyway.. promise.

Ibland babblar jag för mycket, så jag borde lyssna mer åt detta citat; "Naturen har gett människan en tunga, men två öron, för att vi ska höra dubbelt så mycket som vi säger."